Semester i Norge

Ikväll kommer det inte bli något långt och avancerat inlägg. För imorgon bitti tar jag tåget till Mellerud och jag är ganska trött av alla förberedelser inför imorgon.

I Mellerud börjar årets cykelsemester som kommer ta mig till Norge och avslutas i Oslo.

Vill ni följa mig på resan så kommer jag posta bilder på Instagram, för att prova något nytt. Dessutom har jag precis skaffat Instagram och nyhetens behag påverkar mig. 🙂

Att skriva på bloggen tar även väldigt mycket tid, tid som jag inte riktigt är sugen på att lägga just nu. Dessutom kräver det att jag tar med mig en dator. En dator som måste laddas, hitta Wifi med mera…den måste även köpas in…

Twitter testade jag förra året när jag cyklade till Frankrike. Twitter var ganska trevligt, men att tvingas hålla sig till 140 tecken och inga bilder blev alldeles för svårt för mig. Hur spännande är det att beskriva mat med 140 tecken? Eller en solnedgång?

Så vill ni följa mig på min cykeltur genom Norge så hittar ni min Instagram här. Eller så kan ni söka på ”cykel_livet”.

Planerad rutt:

Normalt när jag ska ut och cykla långt så brukar jag inte planera så mycket. T ex när jag landade i New York för att cykla till Seattle hade jag inte ens en plan för hur jag skulle ta mig ut ur New York. Likaså när jag kom till Island hade jag bara en grov plan över vart jag skulle cykla. Med några enstaka platser som jag ville besöka.

Den här gången har jag varit mycket mer detaljerad och noggrann. Gjort rutter som jag lagt in i min GPS så att jag kan följa den och slippa läsa på kartan. Det ska bli intressant att se hur länge det här kommer hålla eller om GPSen kommer skicka ut mig på en massa småvägar som det knappt går att cykla på. Vilket bara kommer irritera mig och sluta med att jag stänger av GPSen.

På min Instagram kommer ni kunna följa hur det går… för er som är nyfikna är här även några bilder på den planerade rutten:

Pedaler för långfärdscykling

Pedaler långfärdscykel

Min långfärdscykel med SPD-pedaler.

Det här inlägget görs i samarbete med Cykelkraft.
Under de åren jag cyklat har jag provat mig igenom ett antal olika pedaltyper. Det finns många olika pedaltyper att välja mellan. Min erfarenhet är att det inte finns någon ultimat pedal som är perfekt till allt. Hur du cyklar och vad du gör när du inte cyklar påverkar vilken pedal som passar dig.
Här kommer mina tankar kring de olika pedaltyper som jag använt:

 

Plattformspedaler

Plattformspedaler är den enklaste och billigaste typen av pedaler. De kostar
allt från några tio till några hundralappar och det är enkelt att hitta nya om de går sönder. Du behöver även inte tänka på att använda specialskor till pedalerna, alla skor fungerar från flip-flopsandaler till varma kängor.

plattformspedalNackdelen med plattformspedaler är att fötterna inte sitter fast. Det gör att det kan känns lite ostabilt och du kan inte dra pedalerna uppåt. Det är en nackdel om man vill komma iväg snabbt vid t ex rödljus eller om man cyklar hårt och kan inte utnyttja kraften hela varvet. Vid regn kan de även bli lite hala och om man halkar på dem så är risken stor att man slå sig på smalbenen.

Fast å andra sidan kan du inte glömma att klicka ur pedalerna när du stannar och därmed råka ut för en SPD-vurpa.

För mig är det inte lika bekvämt att cykla med vanliga plattformspedaler, det är lätt att fötterna flyter runt och placeringen blir inte optimal alltid. När det regnar så kan de även bli lite hala. Fast enkelheten i dessa pedaler tilltalar mig, de innehåller så få delar som möjligt som kan gå sönder.

 

Plattformspedaler med tåkorgar

Pedal med tåkorgEn billig uppgradering av plattformspedaler är att skaffa sig tåkorgar, de kostar inte mycket. Tåkorgar är min absoluta favorit för långfärdscykling, det är en bra kompromiss mellan enkelhet och funktionen att fötterna sitter fast.

Mitt starkaste argument för tåkorgar är att de flesta skor passar, beroende på hur stora skorna är behöver du bara justera remmarna. En stor fördel är även att de är billiga, de tåkorgar jag använder kostar bara 30kr. Det är även en bra kompromiss med lågt pris och enkelhet, samtidigt som fötterna sitter fast. Det blir inte så fladdrigt som jag upplever att plattformspedaler kan vara.

Nackdelen är dock att fötterna sitter inte jättehårt, så att få ett effektivt rundtramp med dessa är svårt. Då måste remmarna vara läskigt hårt spända och då blir det svårt att komma ur dem. Fast det är tillräckligt bra vid rödljus kommer du iväg lite snabbare med dessa.

I början kan det kännas lite obehagligt att använda pedalerna. Man måste dra foten bakåt för att komma loss och det finns ingen nödutlösning som på SPD-pedaler. Men du måste inte ha fötterna i tåkorgarna alltid, det går bra att använda andra sidan på pedalerna. Dock kan tåkorgarna skrapa i marken när cykeln lutar i svängar. Det kan vara lite irriterande och de slits lite snabbare om man cyklar mycket med fötterna så.

 

SPD-pedaler

SPD-pedaler bygger på att skorna klickas fast med hjälp av en kloss på undersidan av skon. Det innebär att fötterna sitter på plats och det går att utnyttja rundtrampet.

Det finns två typer av SPD-pedaler, antingen modellen som heter SPD som används främst för Mountainbike och Cyclecross. Eller SPD-SL som är gjord för att användas vid landsvägscykling. Skillnaden är att SPD är bättre anpassat för att kunna gå/springa i skorna. Eftersom klossarna är mindre och är infällda i skons sula. Det är ett bra val när du ska gå mycket i skorna.

SPD PedalUtbudet av skor till SPD är stort, det finns allt från luftiga sandaler, snygga vardagsskor till vinterskor. Dock kan det vara ganska krångligt att få tag på reservdelar. Till exempel så tappade jag en skruv till klossarna när jag var på Nya Zeeland. Det var inte helt enkelt att hitta en skruv i rätt modell. Så om du tänker cykla i öde områden kanske SPD-pedaler inte är det bästa valet. För med dessa pedaler blir det ytterligare en detalj som kan gå sönder på din cykel.

Jag har använt SPD-pedaler mycket. Inför min resa till Frankrike så valde jag att använda Shimano XTR pedaler, vilket är en av Shimanos dyrare modeller. Valet föll på SPD-pedaler för att jag skulle cykla långa dagar och samtidigt behövde jag kunna gå med cykeln om vägarna blev för dåliga. Tidigare har jag även provat en kombopedal, en sida med SPD och en med plattformspedal.

Skillnaden mellan dessa pedaler upplever jag inte som gigantisk, båda gör sitt jobb och det är enkelt att klicka i. För långfärdscykling är en kombopedal det bättre valet eftersom den går att använda med vanliga skor.

 

SPD-SL pedaler

SPD-SL PedalSPD-SL pedaler är vanligast på landsvägscyklar, fördelen med dessa är att klossarna är bredare och ger ett bättre stöd för foten. Nackdelen är att de är obekväma att gå i, det är endast möjligt att gå kortare sträckor med dem och de är känsliga för jord som fastnar under dem.

De är helt klart det bästa valet för t ex Brevet-cykling när man cyklar långa sträckor och samtidigt går väldigt lite. För cykling där man riskerar tvingas gå mer är det inte ett bra val. Dessa pedaler är en stor nackdel om vägen är för dålig för att cykla eller om cykeln går sönder. Så jag skulle undvika att använda dessa pedaler för långfärdscykling, däremot använder jag dem när jag tränar eller cyklar Brevet.

Sammanfattning

Min favorit bland de olika pedalerna är helt klart plattformspedaler med tåkorgar. För mig är det den bästa kompromissen mellan att sitta fast i pedalerna, driftsäkerhet, pris och enkelhet.

Fast samtidigt använder jag alla andra pedaltyper, beroende på vilken av mina cyklar jag använder och vad för någon cykling jag är ute på för tillfället. Är det landsvägscykling så använder jag helst SPD-SL pedaler. För långturer med lite packning är SPD-pedaler det bästa valet och på min Brompton använder jag vanliga plattformspedaler.

Packning på landsvägscykel

Det här är ett inlägg som görs i samarbete med Bikester.se

Inför min resa till Frankrike funderade jag mycket kring vad jag behövde ta med mig och hur det skulle få plats på cykeln. För det är inte helt lätt att få på tält, liggunderlag, sovsäck, extrakläder med mera på en racercykel. De är egentligen inte byggda för det.

Slutligen blev min lösning en väska på styret och en pakethållare monterad på sadelstolpen.

packning landsvägscykel

På pakethållaren hade jag tält och en vattentät packpåse fastspänd. I packpåsen hade jag främst kläder men även extraslangar, tandborste och annat som jag inte använde ofta.

Väskan för styret hade dels en ficka för smågrejor med dragkedja och en större med rullstängning. I fickan samlade jag allt smått som jag kunde behöva under dagen t ex solskydd, lite snacks, kamera och karta. I det större utrymmet så hade jag liggunderlag och sovsäck, eftersom det var ett utrymme som var ganska krångligt att komma åt.

Lösning för pakethållaren

När jag tittade på packväskor för pakethållaren så var jag först inne på en större sadelväska t ex någon från Revelate Designs. Men i och med att jag är ganska kort så blir det för tight mellan sadeln och bakhjulet. En lite större Sadelstolpsväska får helt enkelt inte plats.

Istället tittade jag på en lösning med pakethållare, men här hade jag istället problemet att med en kolfiberram så går det inte att fästa något i ramen. Även om jag hade satt dit adaptrar för att fästa pakethållare i ramar utan skruvhål.

Valet föll istället på att använda en sadelstolpspakethållare, vilket fungerade förvånandsvärt bra. Visst så blev cykeln lite ostabil när jag stod upp. Det tog även lite tid att få ordning på hur jag skulle sätta dit packningen utan att den gled av. Efter en del testande fick jag ordning på det.

Den stora fördelarna med att packa i en packpåse var att vikten hålls nere och man behöver inte vara orolig för att packningen blir blöt. Så länge packpåsen stängs ordentlig så kommer det inte in något vatten. Dock blir det ganska krångligt att snabbt få upp något, det måste först lossas på två remmar som håller packpåsen på plats. Tältet ska tas bort och därefter så kan packpåsen öppnas. Jag kände även att det blev svårt att få med mig extramat i packpåsen. Mat vill oftast inte klämmas ihop maten, samtidigt som remmarna behöver spännas hårt så att allt sitter kvar och inte glider ner.

Om jag kommer göra fler turen med landsvägscykel, tält och minimal packning kommer jag försöka hitta en annan lösning. Så att det blir lättare att få med sig mat. Troligen att jag väljer en aluminium eller stålram där jag kan fästa en lätt pakethållare och på den hänga på två små cykelväskor.

Styrväskan från Revelate Designs

Styrväskan kommer från Revelate Designs och levererades av Bikester. Den bestod av två väskor, Sweetroll Styrväska M och Pocket Styrväska S.
Väskan spänns fast på styret med två spännband med snabbfästen och det ingår även distanser så att väskan inte hamnar för nära styret. Det gör att väskan inte är i vägen för händerna och det är inga problem att hålla i styret när väskan är monterad. Utanpå väskan har jag spännt på extraväskan Pocket Styrväska S för att förvara småprylar. Själva huvudväskan har rullstängning och med hjälp av den kan man justera väskans bredd. Vilket är bra för att få plats med väskan mellan styret på en landsvägscykel.

Jag gillade konceptet att ha en del av packningen på styret, under dagen var den aldrig i vägen för mig, snarare tvärtom. Det är väldigt praktiskt att ha en väska på styret för att komma åt smågrejor, snacks, solskyddskräm med mera. Det är enkelt att öppna den lilla väskan även när jag cyklar och det minskar antalet stopp.
Revelate Designs

Nackdelen är att väskan har svårt att få plats på min cykel. Eftersom jag är kort blir avståndet mellan styre och framhjul litet och utan ändringar så ligger väskan emot framhjulet. Den riskerar även att gå emot framhjulet när man cyklar över gupp eller andra ojämnheter. För att lösa det så spände jag fast en rem under väskan i styret, som väskan vilade på. Det gjorde att väskan kom lite högre upp och risken att den gick mot framhjulet minskade. Det här räckte dock inte, det krävdes även att väskan packades ordentligt och alla remmar spändes bra för att väskan inte skulle gå emot hjulet.

Dessa problem är troligen mindre desto längre man är, men jag har tyvärr inte haft möjlighet att testa väskan på en större cykel. Så jag vet inte till 100% hur den kommer bete sig på en större cykel. Det är kanske så att det ändå behövs någon lösning för att väskan inte ska stöta i framhjulet. Speciellt vid fartgupp och ojämnheter i vägen då väskan bara hänger i två punkter och därför lätt rör sig i höjdled.

Jag är överlag nöjd med väskorna, men känner att prislappen är aningen för hög sett till vad en får för pengarna. Tillsammans kostar väskorna lite drygt 2000kr och det är mycket pengar för en styrväska. Även om det är bra kvalitét.

långfärdscykling

Reserapport långfärdscykling till Frankrike del 3

Malmö-Frankrike (8)Det här är tredje delen om min cykeltur till Frankrike. I den här delen skriver jag om mina tankar efter att jag kommit fram och hunnit fundera lite över cykelturen.

Länk till övriga delar hittar ni sist i inlägget.

Mina tankar kring resan

Redan innan den här turen var jag fullt medveten om att långfärdscykling är jobbigt, man blir trött i benen. får ont i axlar, armar, händer och rumpan. Men att det skulle vara så här jobbigt att öka dagsetapperna var jag inte riktigt beredd på. Redan andra eller tredje dagen funderade jag på varför jag valde att cykla till Frankrike. Jag hade stora problem med att hinna cykla enligt planen och jag tvingades revidera den med en extra dag. Både en och två gånger så funderade jag på att ta tåget istället för att cykla. För var det verkligen värt det?

Under mina timmar i sadeln och nu i efterhand så har jag funderat på varför det här var så mycket jobbigare jämfört med tidigare cykelsemestrar. För veckorna innan cyklade jag längre och med högre medelhastighet utan några större problem. Vad var den stora skillnaden mellan att cykla 200km i Skåne mot att cykla 200km i Tyskland eller Frankrike?

Malmö-Frankrike (31)Bristande lokalkännedom har för mig varit den största orsaken till att jag har haft svårt att hinna med cykelpassen. Jämfört med Sverige där jag gjort väldigt många kilometer har jag inte lika bra kunskap om Tyskland och Frankrike. I Sverige kan jag titta på en karta och utifrån den göra en uppskattning kring vilka vägar som är cykelvänliga, var det med stor sannolikhet finns matbutiker. Om jag behöver något så vet jag vilka butiker jag ska gå till och var dessa kan finnas. Alla den här kunskapen har jag inte om Tyskland och Frankrike. Det tog flera dagar innan jag lärde mig att Intermarche är en matbutik i Frankrike. Att hitta ett öppet apotek en helg i Tyskland är inte heller lätt, finns det ens öppna Apotek i Tyskland på helgen?

Att inte ha lokalkännedom samtidigt som du behöver cykla i 10h per dag skapar problem. För med bristande lokalkännedom tar det längre tid att hitta. Du väljer fel vägar eftersom du har svårare att bedöma vilka vägar som är bra på kartan. Antingen för små, så att det är dåliga grusvägar eller för stora där bilisterna kör för fort, för hetsigt och för nära. För att orka cykla är det även viktigt med bra mat och att hitta den. Jag har även upplevt det svårt att veta i vilka byar det finns livsmedelbutiker eller restauranger, samt vilka öppettider dessa har. I och med att jag cyklat med minimal packning har jag haft lite plats för mat. Det har inte gått att köpa på mig lite extra mat som säkerhet.

Malmö-Frankrike (18)Ett annat problem med de långa dagarna i sadeln är att jag fått för lite vila. Inte så att benen blivit trötta eller att jag fick ont i händer, armar, axlar eller rumpan. Utan att jag rent mentalt blivit trött av att behöva fokusera mig så många timmar per dygn. För att orka vara fokuserad när jag cyklar så har jag märkt att jag behöver inte bara sömnen, utan även tid på kvällen då jag tar det lugnt, funderar och bara är. Annars blir jag mentalt utmattad och orkar inte cykla på grund av det. Jag måste hinna bearbeta alla intryck som jag fått under dagen.

Mina råd kring att cykla väldigt långa dagar

I början av min första långfärdstur på Nya Zeeland 2008 pratade jag med en tjej som också var ute och cyklade. Hon var rutinerad långfärdscykling och hade precis cyklat i Australien ett par månader. Jag var då nybörjare och cyklade med en rejäl packning med ryggsäck, kängor och en massa annat. När jag åkte till NZ hade jag en tanke att jag skulle vandra någon led också, som omväxling och för att komma närmare naturen.
När vi pratade gav hon mig en hel del bra råd. Det bästa rådet hon gav mig var att minska ner min packning, med argumentet att jag skulle fokusera på en sak. Antingen så cyklar du eller så vandrar du, det blir aldrig bra att göra flera olika saker. Hon hade rätt och dagen efter skickade jag hem mina kängor och gav bort ryggsäcken. Under mina tre månader på NZ saknade jag aldrig mina kängor en enda gång.

Malmö-Frankrike (24)Det jag lärde mig av det, var att alltid fokusera på det primära jag vill få ut av cyklingen. Om det handlar om att komma närmre ett land och få insikt i hur ett land är eller om jag bara vill cykla långt. Så påverkar det vilken cykel jag ska använda och vilken packning som jag behöver. I fallet med min tur till Frankrike är huvudfokus att cykla långt och komma fram så fort som möjligt. Därför tror jag det hade varit bättre om jag valt att lämna tältet hemma och bo på hotell, välja bort campinglivet för att kunna fokusera helt på cyklingen. Då hade packningen minskat rejält, jag hade sovit bättre och fått mig en bra frukost varje morgon. Det i sin tur hade inneburit att jag hade orkat cykla med en högre snitthastighet och kanske kommit fram en eller två dagar tidigare.

Kommer jag göra det igen?

Jag är tveksam till att jag vill cykla så här igen… att cykla med lätt packning i 10 dagar och sova i tält blev för jobbigt. Det var för tärande mentalt att vara ute så många dagar och inte ha bekvämligheten i form av ett bra tält och stormkök så jag kan laga bra mat.

Däremot gillar jag att cykla riktigt långt per dag, men om jag kommer göra den här typen av resor igen kommer jag minska ner sträckan och bo på hotell för att kunna ha minimal packning med mig. Samtidigt som jag får bra sömn och frukost. Vilket är väldigt viktigt för att orka cykla långt.

Vill ni läsa mer om resan hitta ni fler inlägg här:

Del 1 Tyskland

Del 2 Frankrike

Övriga inlägg om Frankriketuren hittar ni här:

Malmö-Frankrike (26)Snart avfärd till Frankrike

Slutspurten på förberedelserna

Cykeläventyr till Frankrike

Reserapport långfärdscykling till Frankrike del 2

Det här är andra delen om min cykeltur till Frankrike. I den här delen skriver jag om att cykla genom Frankrike.

Länk till övriga delar hittar ni sist i inlägget.

Dag 6, 12 juli, Trassem-Mirecourt

Distans: 190,7km Medelfart: 21,9km/h

Efter en välbehövlig hotellnatt och dusch fortsatte jag cykla. Nu var jag inte långt från Frankrike och redan på förmiddagen passerar jag gränsen. I Frankrike gick rutten vidare längs med floden Moselle, något jag såg fram emot eftersom det borgar för få backar och högre snittfart.

Fast snittfarten blev inte så mycket bättre… för ganska snart så leds jag in på en liten grusväg längs med floden. Det var inte så farligt, för underlaget var okej och det var fint. Men efter ett tag så blir grusvägen mindre och börjar bestå mest av gräs. Nu börjar jag känna att det här är för dålig väg men det är okej om det inte blir värre. Jag kan ju åtminstone ta mig fram och det är inte jättelångt det ska vara så här enligt vad jag kan tyda ut på GPSen.

Men det blev värre, för efter ett tag så byts gräset ut mot lera och stora vattenpölar, jag tvingas även ta mig över en bäck. Cykeln blir alldeles lerig och leran fastnar runt bromsarna så det går knappt att cykla ens på de bitar som är utan vatten och lera.

Malmö-Frankrike (14)Malmö-Frankrike (15)

Dag 7, 13 juli, Mirecourt-Auxonne

Distans: 156,8km/h Medelfart: 23km/h

På morgonen vaknar jag till ett kallt Frankrike eftersom det regnat under natten och morgonen. Även om det tar emot på morgonen är det skönt att det är lite kallare. Det är en lagom cykeltemperatur och jag kommer ganska långt under dagen. Men nu börjar jag bli ganska trött på cyklingen och med ett blött tält blir det ett lätt beslut att ta en lite kortare dag och övernatta på hotell. Redan vid fyratiden stannar jag i Auxonne och tar in på ett litet familjeägt hotell.

Jag får en välbehövlig paus från cyklandet några timmar och kan upptäcka Auxonne. Att pausa från cyklingen var skönt och gav mig lite mer motivation att fortsätta. För fram tills den här dagen hade jag lagt allt fokus på att bara cykla. Efter ett tag blir det mentalt uttröttande att bara cykla, knappt prata med några människor och när jag pratat med någon så har det mest varit butikspersonal. Och jag brukar inte föra några djupare samtal med butikspersonal. Speciellt eftersom de flesta i Tyskland och Frankrike pratar väldigt lite Engelska.

Auxonne är ganska typiskt för franska byar. Det är ett litet samhälle på ca 8000 personer med en jättefin gammal stadskärna med smala gränder och en fin kyrka. Det som slog mig när jag cyklade i de små gränderna och genomfartsvägen mitt i stadskärnan var hur mycket plats bilen tar i Frankrikes byar. Det är bilen som är normen och alla tomma ytor används för parkering. Knappt ens utanför kyrkan finns det plats för ett litet torg. Utan det ska vara parkeringar! Bilen är minst lika mycket norm i Frankrike som i USA. I de tyska byarna är det här inte lika påtagligt. Kanske för att de inte är lika kompakt byggda.

Malmö-Frankrike (21)Malmö-Frankrike (22)

Dag 8, 14 juli, Auxonne-Lyon

Distans: 215,9km Medelfart: 25,1km/h

Tidigt på morgonen lämnar jag hotellet och cyklar ut ur Auxonne. Dagen börjar bra med lite vind och eftersom jag är utvilad kan jag hålla ett högt tempo. Redan vid två-tiden har jag cyklat närmare 150km.

Malmö-Frankrike (20)På eftermiddagen tappar jag dock fart då jag har svårt att hitta någonstans att köpa mat. I princip allt är stängt på grund av Frankrikes nationaldag, det är en konstig känsla att cykla genom byarna när allt är stilla och öde. Knappt några människor eller bilar syns till på vägarna. Min motivation tryter lite till när jag även ser kraftiga regnmoln över bergen som är på väg mot mig. Jag förbereder mig på ett rejält regnväder när det börjar blåsa upp och de mörka molnen närmar sig. Men som utav något mirakel lyckas jag kryssa mellan mörka regnmoln och får endast några få droppar på mig.

För att få tag på mat väljer jag att cykla mot Lyon, trots att större städer är det värsta jag vet att cykla i. Det är alltid problem att hitta i dem. Både när man ska cykla in och ut ur storstäder. Lyon var inget undantag och jag hade stora problem att hitta bra vägar redan 20km från centrum.  Min karta var alldeles för odetaljerad. Två gånger hamnade jag på vägar som mer liknade motorvägar… även om de inte var motorvägar så undviker jag helst för hetsiga vägar. Till slut cyklar jag förbi ett hotell där jag får tag på en turistkarta och lite tips av personalen i receptionen så att jag kan hitta in till Lyon,

I Lyon tar jag in på hotell för att få frukost, eftersom jag inte hittade någon matbutik som hade öppet. Ett starkt argument var också att jag längtade efter att få sova i en säng.

Dag 9, 15 juli, Lyon-Saint-Ambroix

Distans: 236,2km Medelfart: 24,9km/h

Malmö-Frankrike (27)Även om hotellet jag bor på ligger i södra Lyon är det svårt att hitta ut ur staden. Här får jag dock oväntad och uppskattad hjälp av en Fransman som också cyklar landsvägscykel. När jag tar fram kartan i en korsning ser han mig och frågar vart jag ska, på franska. Jag pekar och förklarar och han visar mig med blandat teckenspråk och franska att han ska visa mig vägen. Så jag hänger på honom och han tar mig ner till floden och visar mig en bra cykelväg. Sen cyklar vi tillsammans i kanske 30km.
Efter Vienne får jag även en härlig medvind, det går fort utan att jag behöver anstränga mig. För första gången sen jag lämnade Sverige har jag en ordentlig medvind, tidigare har jag mest bara haft motvind. Det går undan och i ett nafs så har jag passerat Valence och svängt av mot Aubenas i bergen.

Malmö-Frankrike (30)När jag lämnar floden Rhône får jag sidvind/snett bakifrån. På grund av bergen blir vinden lite mer oförutsägbar. Korta perioder får jag motvind och ibland ingen vind alls. Här börjar det även gå uppför, något som fortsätter i ca 25km. Efter den 25km långa uppförsbacken får jag medvind igen. Det går undan och backarna är inte lika långa när jag kommit upp i bergen. På kvällen slår jag upp tältet på en äng och har då bara 120km kvar, den här dagen blev den längsta dagen på resan.

Idag är även första dagen då jag känner att kroppen börjar bli rejält trött. Händerna kände jag av redan igår men idag är de ömmare och börjar bli ett problem. Alla vibrationer från vägen som gjort mina handflator ömma. Även musklerna i underarmarna är ömma idag efter att ha hållit i styret alldeles för många timmar. I jämförelse med hur det var när jag var ute på min första långfärd är det här inga större problem, då hade jag mer eller mindre konstant ont i händer, armar och axlar. Alla timmar på cykeln och träning av bålmusklerna verkar ha gjort skillnad.

Dag 10, 16 juli, Saint-Ambroix-Péret

Distans: 129,6km Medelfart: 22,9km/h

Sista kvällen ställde jag klockan för att komma upp så tidigt som möjligt, något som jag inte riktigt lyckas med. Motivationen att gå upp är ganska låg när det fortfarande är mörkt ute. Men en halvtimme efter att klockan ringt har det blivit så pass ljust att jag tar mig ur sovsäcken för en snabb frukost och nerpackning av tältet.

Malmö-Frankrike (32)Den sista biten cyklar jag genom ett vackert landskap med många små vägar med lite trafik. Det går bra enda tills jag ska ta mig den sista biten till Perét. Kartan jag köpte i Thionville över Frankrike var inte tillräckligt detaljerad så Perét fanns inte med. Därför valde jag de sista 10km att följa GPSen och den rutt jag gjort hemma. Jag tänkte att det var bättre att låta den välja väg så att jag kommer rätt, även om det kanske innebär att jag kommer få cykla på lite grusvägar.

Den här strategin gick först bra, förvisso hamnade jag på småvägar men de var helt okej kvalitét och det gick ändå någorlunda fort. Men när jag skulle passera en motorväg ledde GPSen mig till en väg som var riven och blockerad, så jag fick vända tillbaka och hitta en annan väg. Alternativen då var att antingen vända tillbaka eller fortsätta på en grusväg någon kilometer. Jag valde att fortsätta på grusvägen, för det tar mentalt emot att cykla tillbaka. Tyvärr var det en väldigt dålig grusväg, eller knappt grusväg ens.

Malmö-Frankrike (34)Så jag tröttnade ännu en gång på att följa GPSen och använde den istället för att få en bild av åt vilket håll jag ska cykla. Det var dock inte helt lätt att hitta, byarna ligger tätt i Frankrike och även om det bara är 10km kvar till målet så behöver det inte var skyltat till byn. Det är istället ofta skyltat till nästa by och kanske nästa större samhälle på landsbygden. Så för att hitta behöver du veta vilken by du måste passera. Det var inget jag visste om då varken grannbyarna eller Perét var utmärkt på min karta.
Men med lite flyt och is i magen lyckades jag hitta rätt och komma fram. Väl framme var jag glad, trött och luktade äckligt… själv kände jag mig inte så äcklig, men för de som var nära mig var det inte så behagligt.

Vill ni läsa mer om resan hitta ni fler inlägg här:

Del 1 Tyskland

Del 3 Mina tankar efter resan

Övriga inlägg om Frankriketuren hittar ni här:

Malmö-Frankrike (25)Snart avfärd till Frankrike

Slutspurten på förberedelserna

Cykeläventyr till Frankrike