The Rust Belt

Postad 2 juli 2012

Även om jag skrivit en gång om Flint, så känner jag inte att jag är riktigt klar med den staden. För städer i ”the rust belt” fascinerar mig på något sätt, det är något speciellt med det nedgångna och slitna. Samhällen som blomstrat men nu har rasat samman. Mer om the rust belt kan du läsa här. De jag pratade med i Flint var spännande människor och staden i sig är väldigt uppdelad. Där områdena är antigen väldigt fina eller väldigt slitna. Det verkar inte som om det finns, eller väldigt få områden som är mitt emellan.

Flint har en jätteren, fin och modern stadskärna där inga hus är igenbommade, inget skräp på gatan och inga som bara hänger där. Samma sak gäller ett villaområde öster om stadskärnan. Där är det finklippta gräsmattor och minst två bilar per hus. Det är verkligen jättefint i dessa områden och man kan inte tro att Flint har stora sociala och ekonomiska problem när man cyklar genom dessa områden.

strippklubb i FlintCyklar man däremot söderut från stadskärnan kommer man till ett område som är väldigt nergånget, många hus som är ingenbommade och dessutom många tomter där husen är rivna. I det området cyklade jag förbi ett par stripklubbar i skabbiga lokaler och folk hängde i gatuhörnen utan att verka ha något vettigt för sig.

Men sen när jag fortsatte vidare åt sydöst mot hotellet förändrades området och på bara ett kvarter förändrades området till välmående medelklass, innan jag kom in i Business District som också var välordnat och rent.

Det som har slagit mig när jag cyklat genom Michigan är den skarpa skillnaden mellan medelklass områden och fattiga områden. Där verkar inte finnas något mellanting i det här landet, antigen är det väldigt fint, välstädat och gräsmattorna är exemplariskt klippta. Eller så är det väldigt slitet med många igenbommade ruckel och allmänt fattigt.

T ex igår eftermiddag när jag kom till Muskegon tillsammans med Ryan och Stasey slog det oss att nästan alltid så ligger det inga vettiga matbutiker i de fattiga områdena, det är oftast ett par kilometer till dem. Det verkar som att de fattiga i USA bara äter skräpmat eller har bara möjlighet att få tag på skräpmat relativt enkelt, eftersom man måste ta sig till de rika områdena för att kunna handla vettig mat. I Muskegon var det ett par kilometer från de fattiga områdena till närmsta matbutik.

Men det som har fått mig att inte riktigt kunna släppa Flint, är alla de människor jag pratade med där. De var alla intressanta, mycket mer spännande än de man vanligtvis träffa på en camping.

I downtown pratade jag med en tjej som samlade in underskrifter för en lag att det krävdes 2/3 majoritet för att besluta om höjda skatter. Jag tror nog hon blev lite förvånad när jag sa att jag tyckte skatterna var för låga här. Om de haft högre skatter hade de ju kunnat få råd med fri sjukvård och fri utbildning. Eftersom jag inte nappade på den namninsamlingen så plockade hon fram en annan, vilket jag inte riktigt förstod syftet med…. så jag tackade nej. Jag är säker på att hon hade några namninsamlingar till i bakfickan om jag inte varit så avig mot dem.

USA cykelsemester 007Sen cyklade jag igenom ghettot, och där började jag prata med en tjej med väldigt mycket dialekt, som nästan på skrek när hon pratade. Hon undrade vad jag gjorde där, för här fanns ju inget att se. Oj så fel hon hade, det var ju jättespännande att besöka Flint.

Direkt efter när jag korsade vägen, så var jag lite väl långsam enligt 5st svarta tjejer i en bil… de ropade ”move, move, move your ass!”. Det var de första otrevliga Amerikanerna jag träffat på min resa. Tyvärr han jag inte prata mer med dem, för de körde bara vidare. Men det kändes väldigt autentiskt att få fem svarta kvinnor att skrika på mig från en gammal bil i ett fattigt område. Samtidigt som några killar hängde vid vägen i stora vita t-shirts, utan att egentligen göra något vettigt. De bara stod där, i sin vita stora t-shirts.

Efter att jag hittat hotellet jag skulle övernatta på behövde jag hitta en matbutik och då frågade jag en kille på cykel, men han kunde tyvärr inte hjälpa mig eftersom han flyttat till Flint för 3 veckor sen. Och var själv ute på en cykeltur för att lära sig hitta i Flint.

Han hade flyttat till Flint för att arbeta med en välgörenhetsorganisation som arbetade med husrenovering för fattiga och berättade att man kunde köpa ett helt hur i Flint för 500 dollar. Om man var beredd på att det krävdes en del renovering. Jag blev även varnad att ”alla bär pistol här” eller iallafall väldigt många i ghettot, det var bra att jag fick reda på det efter att jag cyklat igenom ghettot. Hade jag fått reda på det innan hade jag ju bara blivit orolig.

Väl tillbaka på hotellet så fick jag beröm för att min kropp var alldeles prefekt av en av tjejerna i receptionen, samtidigt som hon klagade över att vaktmästaren hade lite för mycket mage… jag tyckte hon skulle skicka ut honom på en cykeltur, så att hon kunde få ha lite ”Eye Candy” som hon själv benämnde det. Hon gillade idén, men vaktmästaren verkade inte lika övertygad…

 

 

Leave a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: