Portland

Postad 12 augusti 2012
Nu hade jag egentligen planerat att skriva om när jag träffade en Redneck-familj igår. Samt den glutenfria ölen som jag även testade igår.

Men eftersom det är lördag kväll och jag är i Portland. Kommer jag istället försöka hitta någon trevlig pub där jag kan få mig en god öl och något att äta.

Jag får helt enkelt skriva om Redneck-familjen en annan dag… för jag har viktigare saker för mig än att skriva här.

Ha det bra!

USA cykelsemester 014

Kaffekokande a la Redneck style!

Publicerat i Resor, USA 2012 | Lämna en kommentar

Bend

Postad 12 augusti 2012

På kvällen när jag satt på hotelrummet i Burns och inte ville gå ut eftersom det var obehagligt varmt utomhus så kom jag på att, längs med vägen från Ontario hade jag sett skyltar för Eastern point bus station. Den bussen borde gå till Bend och bort från öknen och värmen, eftersom Bend är nästa större stad västerut från Ontario där öknen började. Och det var sant! för endast 29 dollar kunde jag åka till Bend med bussen, tyvärr var jag inte säker på om jag fick ta med mig cykeln. Vilket gjorde mig orolig, för jag ville inte fastna i Burns en dag till, då bussen inte lämnade Burns förrän 10:50 och om jag då inte kunde åka med den hade jag bara max två timmar kvar innan det blev på tok för varmt för att cykla. Med minst tre timmars cykling till nästa möjlighet att övernatta.

Efter mycket googlande och ett antal telefonsamtal så fick jag reda på att det skulle gå, men då måste jag skicka det som ”checked baggage” i en låda. Men närmsta cykelaffär för att få tag på en kartong låg i Bend…

När bussen väl kom så var det dock inga problem, det var en så kort resa så vi kunde lasta in den i bagageutrymmet och dessutom behövde jag inte betala något extra för att få med den.

Under resan till Bend märkte jag att det var verkligen ett bra beslut att inte cykla genom öknen, för även ifall det fanns vatten på fler ställen än vad jag visste, så hade det varit en lång het väg utan skugga. Temperaturen mitt på dagen låg precis under 40, men utan skugga i flera timmar blir det ganska tufft.

Väl i Bend skickade jag hem lite kartor och mina jongleringsbollar, för jag hade ändå inte använt dem på någon vecka. Därefter cyklade jag ut från Bend till en camping precis utanför staden, så den här dagen blev nog en av mina kortaste dagar på den här resan, bara 10miles på hela dagen.

Jag vet numera även att jag har en dubbelgångare i Bend också, för det var en tjej som började heja på mig när jag var i Bend. Jag blev först lite förvånad och tänkte, var har jag träffat den här tjejen… för jag kände inte igen henne, men jag är ju ganska dålig på att komma ihåg folk så det kan ju vara någon jag pratat med tidigare.

Det visade sig att det finns någon i Bend som ser precis ut som mig… dock var jag lite trött och fokuserad på att slänga bananskalet jag hade i handen, dessutom förvånad över att någon hälsade på mig i Bend. För att fråga henne vem den här dubbelgångaren är.

USA cykelsemester 002

Blir en ökenbild till… för jag tog inga bilder i Bend.

Publicerat i Resor, USA 2012 | Lämna en kommentar

Oregon, varmt, öken och öde

Postad 8 augusti 2012

Nu sitter jag i Hines utanför hotellrummet för natten. Tog in på hotell den här natten för det var alldeles för varmt och dessutom var hotellet billigt.

Har även rekat inför morgondagens cyklande, med tanke på att det här området är väldigt öde och här inte finns många samhällen längs med vägen är det bra att göra det.

Resultatet är dock ganska dåligt, eller jag har fått information men informationen är inte så bra för min del. Jag har nu 130miles(208km) kvar till närmsta större stad, på dessa 130miles finns det tre samhällen som är helt döda utan någon som helst service. I övrigt så finns där två rastplatser, där det kanske finns vatten. Den första efter bara 15 miles och den andra 90 miles härifrån. Där finns även en camping som ligger 35 miles från Hines. Efter campingen är där inga vattendrag eller sjöar längs med vägen.

Min plan för morgondagen blir att börja cykla innan solen gått upp och se hur långt jag kommer. Därefter ska jag testa att hur det är att lifta i USA. För 90 miles har jag svårt att tänk mig att jag kan klara av på en dag. Med tanke på att det blir väldigt varmt på eftermiddagen.

USA cykelsemester 008

Publicerat i Resor, USA 2012 | Lämna en kommentar

Jag träffade en Cowboy

Postad 6 augusti 2012

Efter den upprörda damen som ville stämma mig och kalla på polis stannade jag på en camping 10 miles från Challis för natten. Det var en liten spartansk camping som låg längs med Salmon River. Den här kvällen var det bara jag som hade slagit läger där.

I skymningen kör det in en kille i pickup för att gå på toaletten. Efteråt börjar vi prata, är man ensam på en camping så får man ju passa på när det finns någon att prata med.

Utav någon anledning som jag inte riktigt förstår, så höll han i en revolver när vi började prata. Inte på något sätt aggressivt, utan han bara höll om den över kroppen på revolver. Man blir ju lite fundersam, varför han går omkring med en revolver i handen när han varit på toaletten… Men det är kanske så man gör i USA?

Vi snackade lite strunt, pratade om röken som låg över bergen på andra sidan vägen. Jag berättade om min resa och mina tankar omkring den. Att jag ville träffa människorna som bor här och det är inte landskapet i sig som är intressant. Han berättade att han hade cyklat som liten, men sen började han rida istället. Idag hade han varit ute och flyttat på en flock hästar från ena sidan dalen till den andra. Så han hade på sig stövlar med sporrar, jeans, shorta och cowboyhat, så utan att överdriva så har jag numera träffat en äkta cowboy. Även ifall han den här dagen hade föst hästar istället för kor.

Därefter kom vi in på vapen och jag berättade att jag aldrig hade skjutit någon gång och det var något jag funderat på att jag vill prova nu när jag är i USA.

Då lös hans ögon upp! ”Do you want to try it? We can try it now”

Jag blev lite fundersam, inte kan man börja skjuta med vapen mitt på en campingplats? Dessutom lite nervös, för även om jag velat prova på det eftersom jag är i USA så gillar jag inte vapen. Men han var redan på väg till sin pickup för att plocka fram revolvern igen, som han lagt undan efter att vi pratat en stund. Samt började fundera på vad vi skulle skjuta på, valet föll på ett träd några meter bort.

Först fick jag en lektion i hur revolvern fungerade, när jag tyckte den var lite för stor så sa han bara ”it´s just a twentytwo” vilket inte gjorde mig något klokare. Revolvern var av typen att man måste spänna hanen, innan man kunde skjuta. Till skillnad mot om hanen spänns av att man trycker på avtryckaren. De har två olika namn, som jag missade namnen på.

Först visade han med ett skott mot trädet, därefter var det min tur. Jag missade trädet tror jag… för det blev inget märke och även om jag träffat hade det nog inte blivit något märke som synts. För han hade rätt, den var inte så farligt kraftig. Jag fick även prova att skjuta prick mot en ölburk, den träffade jag inte med revolvern.

Därefter tog han fram ett gevär med kommentaren ”This one will you like”… visade mig hur man laddade den och hur jag skulle gå ner på knä för att kunna hålla geväret stabilt. Geväret hade även kikarsikte, så den här gången missade jag inte burken som stod 10 yards (ca 9 meter) ifrån mig…

Dock missade han att berätta att jag inte skulle hålla huvudet så nära sikte… så rekylen från geväret gjorde att jag slog siktet i huvudet mellan ögonen. Så nu har jag ett litet sår mellan ögonen.

Efter skjutandet så hängde vi lite vid hans pickup, pratade lite och så bjöd han på en iskall öl som han hade med sig på flaket. Amerikaner verkar ju ha någon speciell förälskelse till kylarväskor och iskall dryck. Han drack Keystone Light, och för att vara en ljus lager måste jag säga att den var god.

Sen tackade jag för att han visat mig och han körde hem. Den kvällen hade jag ganska svårt att somna för jag var ganska uppspelt, vanligtvis händer det inte så här mycket på en dag i en cyklist tillvaro på vägarna. Den här dagen hade jag både blivit utskälld för en struntsak och skjutit för första gången.

USA cykelsemester 035

Här har vi killen som visade mig hur man skjuter… det var min idé att han skulle ha ciggen i munnen. För han ser tuffare ut då och bilden blir snyggare.

USA cykelsemester 040

Här är såret efter gevärets rekyl…

USA cykelsemester 041

Här har vi tomhylsorna… jag tog dem som souvenirer. Han erbjöd mig även en skarp patron till revolvern. Men jag tror inte att tullen hade varit jätteglad om jag tagit med mig den hem.

Publicerat i Resor, USA 2012 | Lämna en kommentar

Violators will be prosecuted

ViolatorsPostad 5 augusti 2012

Den första augusti fick jag uppleva något nytt här i USA. Min erfarenhet när det gäller folket här är att de är otroligt vänliga och trevliga. Men det finns åtminstone en sak som kan få dem att tända på alla cylindrar och några till. Det är om man bryter mot en av deras många ”private property” skyltar.

Vilket jag råkade göra när jag cyklade förbi en privat camping, det var väldigt varmt den dagen och jag hade nästan slut på vatten. Bara en eller två deciliter kvar, så jag svängde in på campingen.

När jag kom in på området så såg jag ingen personal i närheten, så jag gick in på en toalett och fyllde vattenflaskan. Utan att ta någon större notis vid den stora ”private property” och ”violators will be prosecuted” skylten bredvid. För det kan väl inte reta upp någon om en trött cyklist fyller upp sin vattenflaska här?

Men oj vad fel jag hade, när jag kom ut från toaletten stod där en dam som i falsett frågar mig vad jag gör. Jag blev ganska nervös då, eftersom hon såg väldigt uppretad ut och på gränsen till upplösningsstillstånd. Och svarar därför lite nervöst att jag bara fyllde på min vattenflaska.

Då får jag en lektion av henne att det är olagligt, att jag kan bli stämd för det och hon kan kalla på polis för att jag gjort det. Jag försöker släta över det med att säga att jag är ledsen för att jag inte följt skyltarna och lovar att inte göra om det varken här eller någon annan stans. Men det hjälper inte, hon tycker jag ska betala henne 26 dollar, vilket jag vägrar för det hade varit den absolut dyraste flaskan med vatten i så fall. Hela den här cirkusen tyckte jag även var ganska löjlig över en sån här struntsak, det var lite svårt att ta det på allvar när hon hotade med polis och fängelse.

Eftersom jag känner att vi inte kommer komma någon vart i diskussionen så börjar jag gå mot min cykel, då sänker hon priset till en dollar istället. Vilket jag inte har några som helst problem att betala, bara för att slippa den här diskussionen.

Eftersom jag inte hade jämna pengar så gick hon in för att hämta växel, under tiden pratar jag med hennes man som också börjar hota med fängelse och polis… vilket jag fortfarande tycker är löjligt. Ska polisen köra 30miles enkel väg för att hämta upp en cyklist som gått in på en toalett och fyllt sin vattenflaska? Borde de inte ha bättre saker att hålla på med? (Fast det är kanske inte fallet med tanke på branden i Flint som jag skrivit om tidigare)

Men, men till slut så får jag min växel och jag kan ta mig därifrån. Dock var det lite trugande när jag skulle få tillbaka den, för jag visade troligen inte tillräcklig mycket tacksamhet över att de inte stämde mig och ånger över det, i deras ögon, grova brott jag utfört.

Publicerat i Resor, USA 2012 | Lämna en kommentar

Bitter Root Brew – Sawtooth Ale

Postad 3 augusti 2012

Den här ölen köpte jag i North Fork, efter att jag hade klarat av en backe på sisådär sju miles med 5% lutning, utan skugga och dessutom väldigt varmt. Dessutom var det även lite lätt uppförsbacke de 25miles som jag cyklade innan jag kom till backen. Om jag har rätt ordning på datumen så är det den första augusti som jag drack den.

Den lilla butiken i North Fork hade tyvärr inte så mycket att erbjuda i ölväg. Det var främst Bud Light och liknande. Men de hade en del intressanta sexpack, men det hade blivit lite väl maffigt och dricka själv idag. Därför föll valet på en av två lite större flaskor, båda från Bitter Root Brewing. Den som jag ratade var någon typ av ale med smak av björnbär, jag var inte direkt sugen på att experimentera den här kvällen.

Sawtooth ale blev därför valet, ölen är döpt efter en bäck med samma namn. Det står även något fint om att Lewis & Clark korsade den här bäcken under deras expedition 1805-1806 på etiketten. Dessa två personer är något området här omkring verkar vara väldigt stolta över. Eftersom här finns många skyltar om deras expedition och vilken väg de tog samt var de stannade för att vila, det finns även turistvägar som är döpta efter dem. Själv har jag slutat läsa på skyltarna om dem, de skriver ändå inget intressant på dem, bara att de var här och vilken väg de tog över något pass eller liknande.

Tyvärr måste jag säga att ölen är ungefär lika intressant som skyltarna om Lewis & Clark. Läser man skyltarna så lär man sig något nytt, men det är inte speciellt intressant information man lär sig.

På samma sätt så när man smakar på ölen så är den inte dålig, men den ger ingen större smaksensation heller. Det är helt enkelt en slätstruken ale. Med lite tråkig(unken) eftersmak, eftersmaken kan kanske bero på att den är brygd på vete och råg. Jag är inte ett jättestort fan av veteöl och smaken jag inte gillar kommer kanske från att den är bryggd på vete.

USA cykelsemester 011

Publicerat i Öldagboken, Resor, USA 2012 | Lämna en kommentar

Challis, Idaho

Postad 2 augusti 2012

Sen jag sist skrev något i bloggen har jag varit med om följade:

* Tagit mig till en ny stat, är numera i Idaho

* Träffat en Cowboy

* Skjutit med både revolver och gevär

* Blivit utskälld och hotad med polis/fängelse/stämmning eftersom jag råkade bryta mot en ”No Trespassing” skylt. Själv tyckte jag det bara var löjligt…

* Cyklat upp för en jättelång backe utan skugga och dessutom väldigt varmt

Det är så mycket att fundera på så jag har inte riktigt ro att sätta mig ner och få ihop mina tankar om det. Men de närmsta dagarna ska jag ta och försöka få ihop något om det här.

I övrigt har det blivit varmt igen… men nu är det åtminstone svalt på nätterna och på morgonen är det svalt så då hinner man cykla en bit innan det blir jobbigt. Dessutom är det otroligt vackert här, så det uppväger till viss del värmen.

USA cykelsemester 025

USA cykelsemester 033

Igår eftermiddag brann det någonstans i närheten. Så det låg en vit rök över bergen. Men det var ingen fara, röken var borta i morse när jag gick upp.

Publicerat i Resor, USA 2012 | Lämna en kommentar

Äh jag får nästan aldrig punkteringar…

Postad 30 juli 2012

Idag är stora punkteringsdagen, klockan är nu lite över ett och jag har redan haft två punkteringar.

Det hela började med att jag i morse upptäckte att det var ingen luft i framhjulet, så jag fixade det innan jag började cykla. Eftersom jag var på hostelet i Missoula så lagade jag även innerslagen.

Efter ca 6 miles så kände jag att det lät konstigt från cykeln, det lät som om en eker hade gått av eller något annat som lossnat. Då blev jag ganska orolig för att jag skulle ha råkat missat att spänna något när jag satte på hjulen igen efter den förra punkteringen.

Tack och lov var det inget allvarligt… bara en kraftig skruv som fastnat i däcket.

USA cykelsemester 003

Det var dock inga som helst problem för mig att hitta var hålet satt… nu har jag ett bakdäck med ett hål i, vilket är lite surt för det var det nyare däcket. Innerslangen som satt på är det nog inte heller lönt att laga, den har uppemot 4st hål från skruven. Så nu hoppas jag verkligen att jag slipper fler punkteringar och att jag kommer till Hamilton innan affärerna stänger idag så jag kan köpa mig ett nytt däck.

Publicerat i Resor, USA 2012 | Lämna en kommentar

Varningsskyltar och rädsla, hör de ihop?

Postad 28 juli 2012

Under min resa i USA har jag hela tiden förvånats över hur mycket skyltar det finns i USA. Det är skyltar överallt, som visar en var man inte ska gå och var man får gå, berättar för en vad man ska göra och varnar en för en massa faror. Det är på en nivå som vida överstiger alla andra länder jag varit i.

Trots att jag har diskuterat det här med väldigt många amerikaner, för att få ett svar på varför det är så många skyltar här. Har jag inte fått något bra svar på frågan, men några teorier. Jag har inte heller kommit fram till något bra svar på den här frågan, men när det gäller varningsskyltarna har jag en teori… som kanske håller…

En kille i en cykelaffär trodde det kunde ha något att göra med att skyltmakarna hade mutat politiker/tjänstemän så att de skulle börja använda fler skyltar. Inte en helt dålig teori måste jag säga… med tanke på hur mycket pengar näringslivet i USA spenderar på att bevaka sina intressen, genom att sponsra politikers valkampanjer. Men jag har inte fått några andra bevis för den här teorin, och även om det skulle vara så, hade det krävts ett väldigt målmedvetet arbete av skyltmakarna för att lyckas få till det här. Det känns helt enkelt inte troligt att det här ensamt skulle kunna vara anledningen.

Ryan kom upp med en teori under en av våra kvällar i Grand Rapids, under 60-talet skedde en ökning av antalet advokater och det kan i sin tur ha orsakat att man började sätta upp varningsskyltar. Eftersom advokaterna behövde jobb och började arbeta med att stämma företag för att de serverade för varmt kaffe. Och man vill inte riskera att bli stämd av någon advokat bara för att man inte varnade om en fara. Speciellt inte i ett land där advokater är dyra.

Jag är inte helt övertygad om den här teorin, för även om det skedde en ökning av antalet advokater på 60-talet. Så måste samhället ge dem utrymme att utöva sitt ämbete för att det ska ge någon effekt. Dvs om inte åsikterna/handlingsmönstret redan innan finns, så har advokaterna svårt för att förändra något. Hade t ex advokater i Sverige försökt börja stämma McDonalds för att deras kaffe är för varmt, så hade folk inte tagit dem på allvar.

Idag läste jag däremot en artikel av Michael Moore (http://www.aftonbladet.se/kultur/article15178212.ab), där han kommenterar skjutningen i Aurora av James Holmes och varför det sker så många fler dödsskjutningar i USA jämfört med andra länder med lika mycket vapen. Hans förklaring är bland annat att USAs befolkning är otroligt lättskrämda, det är väldigt lätt att skrämma upp befolkningen med fruktan. Se bara på retoriken George W Bush hade efter 9/11 och hur de lyckades skrämma upp hela landet till att acceptera en attack på ett försvarslöst land på andra sidan jorden, där inte ens Usama Bin Ladin befann sig.

En förklaring till att den här rädslan kanske finns i om man går tillbaka till tiden då USA bildades, då fanns det hela tiden en fara för att antigen slavarna, de fattiga vita eller Indianerna skulle starta ett uppror. (http://en.wikipedia.org/wiki/A_People%27s_History_of_the_United_States) Rädslan har därefter blivit en del av den amerikanska kulturen.

För att känna sig trygg och känna att de har kontroll över de faror som finns sätts det därför upp onödigt många varningsskyltar för diverse faror. Det skapar en känsla av trygghet med alla dessa skyltar, för man känner till farorna och det står hur man ska göra för att undvika dem.

Jag vet inte om det här stämmer, eller om jag är på rätt väg. Vad tror ni?

Nu ska jag fundera på varför de har så mycket informations och förbudsskyltar i det här landet… har några funderingar som jag ska försöka få ihop framöver.

Publicerat i Resor, USA 2012 | Lämna en kommentar

Missoula publis library

Postad 27 juli 2012

Nu sitter jag på biblioteket i Missoula och väntar på att datorns batteri ska laddas upp. lyssna på vad de pratar om här runtomkring mig, men jag lyckas tyvärr inte hänga med i något samtal. Däremot är det tillräckligt störande och intressant så jag tappar fokus på vad jag ska skriva till min blogg.

Därför blir det inget mer skrivet idag, nu ska jag cykla till Big Dipper som ska ha jättegod glass. Sen ska jag övernatta ett par mil söder om Missoula på en camping.

Men just nu kom jag att tänka på en sak… hemma i Sverige så kallar vi våra bibliotek bara för bibliotek eller möjligen stadsbibliotek. Men här är det så vanligt med ”private property” och därför behöver de kanske skriva ut ”public” eftersom annars kanske folk tar för givet att det är privat. Jag vet inte…

Jag har varit lite dålig på att lägga upp bilder på mig själv… så här kommer en bild. Tog den när jag lagade mat i ett regnväder för nästan två veckor sen.

Lägg märke till den fina solbrännan jag fått på handen. Det är från mina handskar som inte har heltäckande tyg på ovansidan.

USA cykelsemester 016

Publicerat i Resor, USA 2012 | Lämna en kommentar